Finlandssvensk på nätet? – samtidsspaning med professor Tom Moring
Vilka framtidsutsikter har tidningarna nu när allt fler tar del av nyhetsutbudet på nätet? Hur reagerar finlandssvenskarna under rådande pandemi? Dessa frågor och mycket annat om att vara finlandssvensk mediebrukare behandlades under Fris-infos intervju med finlandssvenske medieforskaren Tom Moring.
Professor Tom Moring har sedan flera år tillbaka rest regelbundet mellan uppdrag i Sverige och Finland (där han är mantalsskriven) och tills nyligen även utomlands. På agendan under dessa vistelser brukar bland annat finnas möten med det vetenskapliga rådet och utgivningsnämnden i Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS), projekt med andra forskare och undervisning på hans gamla institution vid Helsingfors Universitet.
Coronakrisen tränger traditionell media
Vad anser du om coronavirusets inverkan på media och identiteter?
– Om vi börjar med media är de aktörer som är beroende av annonsintäkter i ett mycket trängt läge. De får räkna med ett betydande inkomstbortfall under det här året och det har ”renn” slagit väldigt hårt mot sådana medier. I Sverige kompenseras det av presstöd i någon mening, i Finland har det inte varit lika än. Hittills har väl de finlandssvenska mediehusen hållits under armarna av sina ägare, konstaterar Tom Moring.
Via videolänk från sin stuga i den nyländska skärgården säger han att public service bör ses som en av vinnarna under den pågående krisen. I både Sverige och Finland finansieras public service numera av skattebetalarna medan traditionella tidningar kan behöva dra ned på bevakningen, vilket ger de förra mer resurser proportionellt sett.
– Även om alla webbsidor nu visar mycket hög besöksstatistik så har tidningarna ett kraftigt avbräck i ekonomin, säger Moring.
Han förklarar vidare att prenumerations- och annonsintäkterna i de fysiska tidningarna minskade redan innan coronakrisens intåg och att de digitala inkomsterna hittills inte varit lika höga.
Hur märks krisen bland användarna?
– På sociala medier i Finland finns en väldigt aktiv diskussion gällande smitt-spridningen och de olika lösningar som man i Sverige och Finland tagit till, svarar Moring.
Vilka för dessa diskussioner?
– Där finns individer som har tagit det till sin uppgift att så gott som dagligen uppdatera hemsidor, Facebook- och Instagramkonton med kontinuerlig tolkning av hur de ser på smittspridningen. Eftersom Sverige och Finland ligger så nära varandra är det ganska lätt att följa de olika medierna, säger han.
Finlandssvenska mediers roll
De finlandssvenska medierna verkar enligt Moring under rådande omständigheter i någon mån ha tagit en mellanposition. I en kolumn av Hufvudstadsbladets kulturchef Fredrik Sonck framförs till exempel att en jämförelse mellan likvärdiga regioner i Sverige och Finland vore mer meningsfull än att jämföra grannländerna som helhet. Helsingfors-, Malmö- och Göteborgsregionen ska enligt Sonck vara mer rimliga att jämföra på grund av att storlek och smittspridningen är väldigt lika.
– Man kan tolka det som ett sätt att från finlandssvensk sida försöka vara modererande i de här jämförelserna som ibland blir panikartade eller kritiska, på ett sätt där folks rädslor avspeglas för att det ska gå som i Sverige.
Menar du att finlandssvensk media har en särskild roll?
– Det vet vi från tidigare, att Sverige förmedlas snabbare och mer täckande, via de finlandssvenska medierna än i de finska. Detta inflytande har de senaste åren stärkts betydligt och det beror på att man i högre grad tar in material från svenska TT, svarar Tom Moring.
Han konstaterar att finlandssvensk media har avstått material från Finska Notisbyrån – den svenska avdelningen där avslutades – och sedan bildade man en gemensam presstjänst med fokus på nyheter från det svenska Finland [SPT].
Moring erfar en slags ”inkrökning” i mediebevakningen på svenska i Finland de senaste tre-fyra åren. Inom journalistik- och mediestudier kallas detta fenomen glokalisering.
– Man tar in mycket material från utlandet, men också mer lokalt, vilket förändrar medieinnehållet. Potentiellt stärker den här utvecklingen banden melllan Sverige och det finlandssvenska i Finland. Det som stör är när journalister inte ids, eller på grund av tidspressen inte hinner anpassa texter till en publik i Finland. Det brukar folk irritera sig på.
Det som stör är när journalister inte ids, eller på grund av tidspressen inte hinner, anpassa texter till en publik i Finland. Det brukar folk irritera sig på.
Var och hur märks det att folk reagerar på innehållet?
– Det märks i inlägg på sociala medier och med insändare i de svenska tidningarna på exempelvis texter där tydliga identitetsmarkörer, såsom att skriva kronor istället för euro, har publicerats.
Oavsett anledning kan det alltså enligt Morings erfarenhet väcka reaktioner hos finlandssvenska läsare över tydliga identitetsmarkörer. Avseende tidsaspekten tyder mycket på att resurstillgångarna hos public service är en fördel. De medier som hade trängd ekonomi redan innan krisen hinner i än mindre grad göra bred bevakning, och är nu mer beroende av sverigesvenskt material eller riskerar att bevakningsområden dubbleras. Diskussioner om bättre samverkan och omstrukturering av medielandskapet i Finland har därför väckts och debatten känns igen på andra håll.
– Det kan vara klokt för minoritetspolitiken i allmänhet, även med bäring i Sverige, att tänka igenom när det gäller begränsade resurser. Konkurrensen bör inte ligga mellan de finlandssvenska aktörerna utan gentemot ett internationellt utbud, på engelska och sedan ett finskt, säger Moring.
Hur är finlandssvenska mediebrukare?
– Finlandssvenskarna i Finland och Sverige är i en speciell situation eftersom de har kontakt med så många kulturer. Man talar svenska som modersmål, rör sig på engelska obehindrat eftersom man har lärt sig det i skolan, och så talar många dessutom finska. Framför allt unga finlandssvenskar är trespråkiga och har därför ett mångsidigare mediebruk, säger Moring.
Han har tillsammans med en annan forskare studerat just trespråkighet, identitet och internetanvändning i bland annat Finland. Du kan ta del av forskningsresultatet från studien täällä.
Anser du att public service bevakat krisen lika bra åt de finlandssvenska grupperna?
– I stort sett är det så. Det finlandssvenska medielandskapet är i traditionella journalistiska medier fortfarande komplett – i allt annat än underhållningsmedier eller kommersiella medier produceras nog ett tillräckligt digert material på svenska för att klara sig mediemässigt. Mediemässigt kan du som svensktalande i Finland idag leva ett fullvärdigt liv.
Mediemässigt kan du som svensktalande i Finland idag leva ett fullvärdigt liv.
Medias funktioner: ”finlandssvenska nätverk viktiga”
Funktionen hos medier för ett samhälle eller grupps välfungerande verkar ligga professor Tom Moring varmt om hjärtat. Inte minst för minoritetsgrupper och språkområden. Han berättar till exempel om ett pågående stödprojekt för minoritetsspråk i Ukraina. I forskningen talar man om en vertikal och en horisontell funktion:
– Den vertikala funktionen är viktig för att du som aktiv medborgare ska kunna delta i samhälleliga processer på ett likvärdigt sätt. Där ingår nyhetsuppdateringar och regelbunden bevakning. Den andra funktionen är kulturell och sammanknytande, eller etnisk för att välja ett mer begränsande uttryck, som är dialog- och diskussionsskapande. Den horisontella funktionen är alltså väldigt viktig för att hålla kulturen levande, vilket innebär att de finlandssvenska nätverk som existerar nu är bra. På så vis har kulturen ett slags momentum, hävdar Tom Moring.
Vad är enligt dig faran med att yngre inte läser tidningarna – om de ändå tar del av nyheter – är det inte viktigare att identiteten stärks?
– Så tycker jag också. Problemet är att de traditionella nyhetsmedierna inte har hittat de unga. De medel som ställts till förfogande har gått till att upprätthålla den traditionella journalistiken och där finns ej de unga med. Det har bara gjorts ett fåtal satsningar tidigare för att aktivera unga, i att nå olika ”communities”, men nu börjar det komma, såsom KSF Medias satsning att med en ny tidning för barn nå 8–13-åringar. De finlandssvenska institutionerna har missat de unga på ett olyckligt sätt, men tyvärr gäller det nog även för det finska utbudet i Sverige som görs av SVT och UR. En långsam anpassning av innehållet efter användarnas vanor är ett generellt problem för mediehusen.
Framträdande litteratur och minoriteter
En annan fråga som Tom Moring ställer sig är hur finlandssvenskar i Sverige jämfört med i Finland har möjlighet att hålla fast vid sin identitet?
– Där har jag inga tydliga observationer, men det finns nog en tendens att andra generationens finlandssvenskar får en fjärmad relation till det finlandssvenska genom exempelvis enstaka besök hos släktingar. En riktig kännskap om kulturen får de nog inte, men kanske en sorts sympatiserande identifikation.
Vad som menas med en sympatiserande identitet verkar enligt sammanhanget kunna bidra till ett marknadsföringsvärde. Moring nämner Tua Forsströms inträde i Svenska Akademien som ett stort tillfälle på senare år och även internationella framgångar för författare som Monika Fagerholm och Kjell Westö. Det hjälper till så att även finlandssvenska miljöer blir mer bekanta.
Är litteraturen viktig för den offentliga finlandssvenskheten?
– Det är typiskt för minoriteter och språkområden att litteratur har en framträdande roll, det kanske finns något av ett självförsvarsbehov, säger han och tar den isländska litteraturen som exempel. En av utmaningarna för den finlands-svenska litteraturen är att se till så att ungdomar tar del av den och då krävs nya digitala lösningar, säger han.
Även om litteraturen just nu är mer synlig än annan samtida finlandssvensk populärkultur verkar dock finnas fler ljuspunkter.
Jag skulle gärna se att det fanns ett större mod att marknadsföra sig och pröva sig fram när det gäller det finlandssvenska i Sverige
Tom Moring
– Många finlandssvenska skådespelare och verksamma inom media känns idag igen direkt av svenskarna för sin finlandssvenska. Jag skulle gärna se att det fanns ett större mod att marknadsföra sig och pröva sig fram när det gäller det finlandssvenska i Sverige, avslutar han.